I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstående jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgå från aspekten ?musikaliskt sväng? och använda mig av tre kriterier, som jag anser är av betydande karaktär för att ett stycke musik skall ?svänga?, i någon mening. Dynamik, rytmik och timing är de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig själv.

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsätta den heliga mässan och musikaliskt framhäva och förtydliga dess texter" går igenom mässan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhäva och förtydliga den heliga mässans texter, både tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgång av mässan och dess texter samt orgel och dess stämmor och däefter får man följa komponerandet genom varje mässts oh gå igenom de val som är gjorda under arbetets gång, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom området. Arbetet grundas på en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stå i vägen för musiken, det vill säga: målet är att uppnå en sådan nivå musikaliskt, teoretiskt, gehörsmässigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnärligt på det sätt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlättar lärandet.

Jag har under de senaste åren genomgått ett rätt så markant musikaliskt fokusskifte, från en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att använda mitt sista år på Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera på att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats är en analys av min musikaliska resa, ett sätt att försöka hitta en djupare förståelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

Abstract saknas..

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lärare använder i sin undervisning i syfte att påverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgångspunkten vilar i såväl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt två webbenkäter. Informanterna för intervjuerna är verksamma instrumentallärare i såväl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nå ett resultat.Resultatet visar på att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers övningsmotivation sträcker sig utanför undervisningsrummet, dessa är ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhället. För att som lärare kunna påverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstående faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir därmed att eleverna påverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket läraren bör ha med i beräkningen..

I studier av musikupplevelser visar resultaten på att varje enskild individ skapar sina egna känslor och bilder utifrån vad han eller hon har för tidigare erfarenheter. Samtidigt visar resultaten även på att det förefaller som det i den västerländska traditionen finns ett kollektivt musikaliskt medvetande som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik. Uppsatsens forskningsfrågor är baserade på om det finns musik vi reagerar likartat på, oavsett sinnesstämning och kontext? Om så är, vilka musikaliska element genererar de skilda känslostämningar som lyssnaren upplever?Metoden har varit att komponera ett stycke där jag medvetet använt musikaliska element för att förmedla en viss känsla. Detta genom att ha valt ut fem ord att gestalta musikaliskt, som i sin specifika egenskap, ur en personlig upplevelse motsvarar en känsla.

Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund.